måndag 25 november 2013

Lost and found - del 1

Jag började röja i syrummet för ett tag sen. Tanken var att få lite mer struktur, mer ordning (plats) och faktiskt bli av med lite grejer. Så att jag får plats att sy det jag verkligen vill och inte blir störd av alla wips som ligger och vill bli klara.  Så att man kan ha öppet dörren till kontoret/syrummet när man har folk hemma utan att de får hicka. Så att man hittar fram till skrivbordet när man ska betala räkningar. Ja ni vet alla fördelar med att ha något sånär ordning och reda på sina prylar. 

Resultat? Ja, en del har faktiskt åkt ut ur syrummet; några block har tagits emot av barmhärtig sylady, några tyger har åkt ut i garaget, några wips fick egna lådor att ligga och vara ur vägen i, några pysselvänliga grejer har skänkts till förskolan. Och hör och häpna: en del slängde jag! 

Men flera grejer hade jag svårt att sortera in nånstans ("saknas ju bara xx antal sömmar så är det klart"). Ett av dessa "ska-bara-projekt" var scrapsblock som blev över när jag sydde scrapstoppen som syns längst ner. Det saknades några små rutor för att få ihop till fulla block. Men nu är det ett klart pyttetäcke. Det har fått flanellbaksida och quiltsömmar runt "diamanterna". 
Färgglada 90 x 60 cm. 

Ugglor på baksidan.
Det ger inspiration till att göra det stora täcket klart. Det ligger som färdig topp och mognar för nästa steg sedan länge. Jag ska bara stöka ner syrummet med några "ska-bara-projekt" först....

PS - dessa block är kul att sy och smarta att ha som "mellanlappar". Jag har gjort en beskrivning på hur man gör här


PS 2 - Jag länkar till Evajs måndags visa&berätta och till Majas scrapsutmaning. 

5 kommentarer:

  1. Härligt färgglatt och inspirerande! kram Katarina

    SvaraRadera
  2. Ditt täcke är underbart! Tänk att det blir liksom lite lättare att få något gjort ibland när man har röjt undan lite! Lycka till!
    Kramisar

    SvaraRadera
  3. Naturligtvis har du en lott för ditt underbara arbete!
    Tack också för att du tänkte på vårt arbete med att sy täcken till barnen i Gamboula!
    Kram//Maja

    SvaraRadera